#stoppaexitskatten

Finansdepartementet har remitterat en promemoria från Skatteverket med förslag om s.k. exitbeskattning av fysiska personer.

Förslaget innebär att om en person flyttar från Sverige ska han eller hon beskattas för orealiserade kapitalvinster. Skatteverket uppskattar att cirka 1000-2000 personer kommer att beröras, men förslaget riskerar att slå oproportionerligt tungt mot svenska start-ups och familjeföretag.

Här kan du ta reda på om du är drabbad. Gör din röst hörd - skicka in ditt remissvar idag!

Skicka in remissvar

Regeringskansliet skickar utredningsförslag på remiss för att få belyst vilka konsekvenser som förslaget kan få om det genomförs. Det är därför viktigt att du bidrar med dina synpunkter på förslaget till exitbeskattning.

För att regeringen ska få en överblick sammanställs remissvaren på olika sätt. Den enklaste modellen är att räkna upp alla förslag och ange vilka remissinstanser som instämmer i förslagen och vilka som motsätter sig dem. Det är alltså viktigt att remissvaret utformas så att departementet säkert och smidigt kan analysera det och arbeta in det i olika typer av sammanställningar.

Vi har därför tagit fram tre olika mallar du kan använda som stöd när du författar ditt remissvar. Kom ihåg att göra ett tydligt ställningstagande där du motsätter dig förslaget och håll texten kort, konkret och försök att undvika fackutryck och förkortningar.

Skicka din undertecknade remiss till Finansdepartementet per e-post till fi.remissvar@regeringskansliet.se.
Ange diarienummer Fi2017/04529/S1 i ämnesraden på e-postmeddelandet.

För att vara på säkra sidan – skicka gärna en fysisk kopia av din undertecknade remiss postalt till;
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Familjeföretagare

Här finner du en remissvarsmall för familjeföretagare som står inför ett generationsskifte. Ladda ner filen nedan, gör dina justeringar och skicka sedan in remissen till Finansdepartementet per anvisningarna ovan.

Kompetensförsörjning

Här finner du en remissvarsmall för att belysa kompetensförsörjningsproblematiken med förslaget. Ladda ner filen nedan, gör dina justeringar och skicka sedan in remissen till Finansdepartementet per anvisningarna ovan.

Principellt remissvar

Här finner du en remissvarsmall för ett principellt ställningstagande. Ladda ner filen nedan, gör dina justeringar och skicka sedan in remissen till Finansdepartementet per anvisningarna ovan.

Förslaget

Förslaget i korthet innebär;

  • Presumtiva, orealiserade kapitalvinster överstigande 100 000 SEK beskattas vid utflyttning.
  • Gäller de flesta typer av tillgångar så som aktier, täckningsrätter, optioner. Undantag görs för tillgångar på ISK och fastigheter.
  • Vid flytt inom EU kan uppskov ges förutsatt att den skattskyldige årligen ansöker om det.
  • Vid flytt utanför EU kan uppskov ges i max fem år, förutsatt årlig uppskovsansökan.
  • Beskattning sker vid så kallade benefika överlåtelser så som gåva eller arv om mottagaren bor utanför Sverige.
  • Förslaget till exitbeskattning innehåller inget förslag hur onoterade tillgångar ska värderas.

Den nya exitskatten föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

I praktiken innebär förslaget om att beskatta arv och gåvor till personer bosatta utomlands ett återinförande av arvs- och gåvoskatten i Sverige, även om beskattningen tekniskt sett skulle vara utformad som en inkomstbeskattning av överlåtaren.

Dessutom innebär förslaget att det blir mindre attraktivt för entreprenörer att starta företag i Sverige och svårare att rekrytera utländsk kompetens. För de små tillväxtföretagen blir det svårare att få riskkapital eftersom investerarna avskräcks av förslagets inlåsningseffekter.

Hur påverkar förslaget Dig och Ditt företag? Kommer dina familjemedlemmar att kunna flytta utomlands? Kommer du att kunna utveckla ditt företag på en annan marknad eller kommer du att lyckas få riskkapital?

Läs Skatteverkets premoria här.

Remisstiden avslutas den 5 mars 2018 och du har rätt att lämna synpunkter!

Skicka in

Konsekvenser

Förslaget till utflyttningsbeskattning sänker svensk innovation och företagsamhet markant genom att;

  1. Försvåra generationsskiften i familjeföretag.
    Enligt förslaget om utflyttningsskatt ska den som bor utomlands och tar emot ett arv från någon som avlidit i Sverige skatta på arvet, förutsatt det finns orealiserade kapitalvinster som överstiger 100 000 SEK. Arvet ska beskattas på samma sätt som om det hade sålts vidare till någon annan – trots att ingen försäljning skett. Detta gäller även när den som bor i ett annat land får en gåva från någon i Sverige. Detta skiljer sig från hur det går till när någon som bor i Sverige ska ärva någon annan som bott i Sverige. Då ska ingen skatt tas ut.

    Beroende på situationen kan en arvtagare tvingas skatta 25 procent, 30 procent eller enligt 3:12-reglerna, vilket kan ge en skatt på uppåt 50 procent. En familjeföretagare som har ett företag som är värt tio miljoner kronor har sällan fem miljoner kronor kontant att betala skatten med som krävs för att få fortsätta äga företaget, vilket krävs om förslaget blir verklighet. Utflyttningsskatten innebär därför i praktiken ett flyttförbud för familjeföretagare. En försäljning av familjeföretaget kan bli nödvändig för att kunna betala utflyttningsskatten.


  2. Svårare för tillväxtföretag och startups att hitta investeringskapital i Sverige.
    Det är centralt för många små nystartade bolag att det finns investerare som är beredda att investera i dem. Om förslaget om utflyttningsskatt blir verklighet riskerar investerare blir betydligt mer försiktiga av flera anledningar.

    Ökar företaget för snabbt i värde riskerar man som investerare bli inlåst i Sverige. Det är inte ovanligt att en start-up ökar i värde snabbare än dess investerares kassa. Därför finns en överhängande risk att bli inlåst i Sverige om ens investeringar går för bra. Då väljer man istället att flytta ut och investera i andra länder eller investera i större bolag.


  3. Svårt att flytta utomlands med sitt bolag.
    Om en entreprenör har som framtida alternativ en utlandsflytt för vidareutveckling av bolaget, exempelvis i USA, vilket är vanligt inom tech, vore det säkraste för bolaget och entreprenören att direkt avflytta från Sverige och utveckla bolaget från grunden i ett annat land. Om inte riskerar en senare flytt att Skatteverket uppskattar de onoterade och orealiserade kapitalvinsterna till ett högre värde än vad som finns i likvida tillgångar.

    Det kommer att drabba unga som vill studera eller jobba utomlands, företagare som vill utveckla sitt företag på nya marknader och därför tillfälligt flyttar eller anhöriga som redan bor utomlands.


  4. Gör det svårare att rekrytera utländsk kompetens till Sverige – stoppar inflyttning. Därför hot mot huvudkontorsekonomin.
    Svenska bolag som verkar på en global marknad behöver attrahera den bästa kompetensen för att bibehålla och öka sin konkurrenskraft. Förslaget till utflyttningsskatt försvårar möjligheten att attrahera rätt kompetens.

    Många startups och tillväxtföretag lockar idag utländska nyckelmedarbetare med delägarrätter i kompensation, särskilt då man inte alltid kan betala en högre lön. Det kommer även bli svårt för stora företag som delvis ersätter sina ledningsgrupper på samma sätt att attrahera den kompetens de behöver.

    Med utflyttningsskatten kommer kapitalvinster, även orealiserade, på dessa ägarrätter att beskattas om medarbetarna flyttar ut. Utflyttningsskatten kommer inte att bidra positivt till att öka Sveriges och svenska företags attraktivitet. Det finns stor risk att morgondagens talanger väljer bort Sverige på grund av risken för att bli inlåst.


  5. Riskerar öka kapitalflykten från Sverige.
    Förslaget innehåller ingen analys av risken för kapitalflykt. På 1980-talet flyttade en rad företag och förmögna svenskar från landet på grund av skattebördan. Förslaget till utflyttningsskatt riskerar att sätta igång en ny flyttvåg.

    En analys som genomförts av revisionsbolaget PwC visar att det är hög sannolikhet att Sverige kommer gå back på förslaget. PwC antar att Sverige åtminstone kommer förlora en miljard kronor i skatteintäkter per år om exitskatten blir verklighet. 

  6. Utlandsflyttar riskerar att bli enkelriktade.
    Det finns en risk att många som flyttat från Sverige och tjänat pengar i utlandet avstår från att flytta hem igen. Med ökad risk för inlåsning genom beskattning av pengar som man tjänat i andra länder framstår Sverige som ett allt mindre attraktivt alternativ att bosätta sig i.

  7. Otydligt hur presumtiva vinster ska beräknas.
    Det är mycket svårt att beräkna värden på bolag eller andra tillgångar som inte handlas på en handelsplats som till exempel börsen. Det finns ingen objektiv metod för att ta reda på vad något är värt som går att tillämpa i alla olika typer av fall.

    Förslaget om exitskatten innehåller ingen närmare redogörelse för hur värden på orealiserade tillgångar ska värderas. Det riskerar bli en stor rättssäkerhetsutmaning när Skatteverket och förvaltningsdomstolarna ska ge sig på komplexa företagsvärderingar.

  8. För mycket illikvida tillgångar relativt likvida tillgångar medför inlåsning.
    Om det är så att det företag man driver ökat så mycket i värde att ägaren inte har pengar att betala skatten vid utflyttning riskerar han eller hon att bli inlåst i Sverige.

    Ofta finns det mesta av en företagares tillgångar låsta i företaget den äger. Det är inte säkert att det är i form av kassa som man snabbt kan ta ut, utan kan lika väl handla om materiella värden som tillverkningsmaskiner eller immateriella värden som ett varumärke eller en produktplattform.

    Om man exempelvis skapat ett varumärke som värderas till 20 miljoner kronor ska man betala skatt på sex miljoner kronor vid utflytt om skattesatsen är 30 procent.
Skicka in